Precis så är det....Det gör ont i hela mig för jag känner  mig så förbaskat misslyckad som person......
Vi har haft en del otur med att få tillökning som en del av er (kankse) vet.....och jag har lagt det där på hyllan pga av att det inte ville ta sig, jag har blivit äldre och att relationen har varit som det varit....och accepterat det (nästan) men kanske inte till 100%..
Jag har väl hoppats att under ska ha skett längst inne i hjärtat ändå.....

Nu fick jag reda på att en bekant till mig som har 3 barn (av samma sort) väntar en nr 4....och självklart är det jättekul...det är det...och jag tycker det....
När jag hörde detta så ringde jag upp för jag var så nyfiken för att höra om det var sant....
Nu hade hon främmande så hon kunde inte ta telefonen....men skulle ringa en annan dag....

En utav barnen går i stora tösas klass så jag frågade henne om hon sett ngt när hon varit där....
- Ja, hon har blviit lite tjock men jag trodde hon blivit lite fet, fick jag till svar....
Så då stämde nog teorierna....

När det sedan gått ngn dag så ringde hon mig men jag kunde inte prata med henne...Det blev en klump i halsen på mig och sa att jag inte kunde prata då utan ringer upp en annan dag......
Jag kände att jag kan inte gratta henne när jag känner som jag gör....utan det måste smälta först för mig...

Nu blir jag så där egotrippad.....vi har ju oxå försökt men inte funka det...och hennes ålder är i samma ålder som jag fick mitt sista missfall för 3 år sedan....Vi skulle ju oxå haft en fyra...men vad blev det jo,  3 mf under ett år sedan ingen mer graviditet  i sikte...Och visst, det kanske var menat så...att vi inte skulle ha en fyra pga relationen idag...

Att man har kommit överens om att bli en familjmedlem till sedan allt som kommer till tex titta ut en ny vagn och saker och kläder....allt det där som är så kul att planera...få känna sparkar en sista gång och följa graviditetskurvan och jämnföra, fundera på namn och få hålla en ltien en än sista gång ....

Jag känner mig så jäkla misslyckad över allt just nu...
- misslyckad över att ha en kropp med ruttna ägg som inte duger till ngt fast man fått hjälp med hormoner ....
- Jag kan inte ens hålla ihop förhållandet......
- Jag kan inte gå ner i vikt som jag vill för jag har inte karaktären....
- Känner att jag misslyckat i föräldrar rollen.....
- Tuggar jag tuggummi så gnisslar jag tänder
- snarkar när jag sover...
- har börjat rök från att bara ha feströkt till flera st om dagen...och hur bra är det på en skala....
- kan inte ens skriva ngt roligt i bloggen (varför ska jag ha en blogg)...
- är den känsliga typen så man blir rädd för sig själv i vissa situationer...

Ja, jagk an nog hitta på en massa mer......

Jag kan inte göra ngt som är bra...att blir misslyckat.....
(Ja, mina 3 barn då är inte ngt misslyckande men det är väl det enda....)
Orken tryter nu......
Hur mkt ska en mamma orka.....